Projekt

tre personer
©Katja Tähjä

Framtiden skapas

Framtiden skapas-projektet stöder personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund i deras möjligheter att klara sig i samhälleliga kriser.

Målet med Framtiden skapas-projektet är att stödja personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund i deras möjligheter att klara sig och fungera i den pågående COVID-19-kris och andra motsvarande undantags- och krissituationer.

I projektet utreds erfarenheter av coronakrisen hos personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund. Målet är att också beakta personer som samtidigt hör till båda minoriteter, dvs. personer med både utländsk bakgrund och funktionsnedsättning. Dessutom samlas erfarenheter från aktörer som producerar och ordnar tjänster för dessa befolkningsgrupper.

Information samlas genom såväl befolknings-, kommun- och serviceenhetsenkäter som kundintervjuer. Så här får man information om de utmaningar som uppkommit bland personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund i deras vardag och tjänster under coronakrisen. Dessutom samlas information om resurser och verksamhetsmodeller som stöder deras förmåga att klara sig.

Utifrån den mångsidiga information som samlas under projektet utarbetas anvisningar, verksamhetssätt och nätverk för att hantera undantags- och krissituationer på kommunnivå. Med hjälp av dessa kan man bättre beakta behoven av personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning i framtida undantags- och krissituationer.

Projektet genomförs som ett samarbete mellan Kehitysvammaliitto, Institutet för hälsa och välfärd och Kommunförbundet. Kehitysvammaliitto koordinerar projektet. Förhoppningen är att yrkesutbildade inom socialvården, anhöriga och personer med funktionsnedsättning, inklusive personer med utländsk bakgrund, ska delta i projektverksamheten. Klienternas och de professionellas erfarenheter och kunskaper spelar en viktig roll i projektet.

Projektet pågår i två år och inleddes i februari 2021. Projektets framskridande kan också följas på Twitter med hashtaggen #TulevaisuuttaLuomassa. Mer information om projektet finns också på Kehitysvammaliittos, THL:s och Kommunförbundets webbplats.

Mer information:

Susanna Rieppo
projektchef
Kehitysvammaliitto
tfn 050 329 0511
e-postadress: fornamn.efternamn@kvl.fi

Elina Lindström
Projektanställd
enheten för social- och hälsovård
Kommunförbundet
tfn +358 9 771 2150
e-postadress: fornamn.efternamn@kuntaliitto.fi

Päivi Nurmi-Koikkalainen
gruppledare, ledande expert
enheten för forskning om välfärdsstaten och reformer (teamet för funktionsvariation i samhället)
Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 7454
e-postadress: fornamn.efternamn@thl.fi

Maria Valtokari
utvecklingschef
enheten för forskning om välfärdsstaten och reformer (teamet för funktionsvariation i samhället)
Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 8203
e-postadress: fornamn.efternamn@thl.fi

Natalia Skogberg
forskningschef
enheten för jämlikhet (teamet för invandring och kulturell mångfald)
Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 7916
e-postadress: fornamn.efternamn@thl.fi

Sara Austero
projektplanerare
enheten för jämlikhet (teamet för invandring och kulturell mångfald)
Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 6153
e-postadress: fornamn.efternamn@thl.fi

Laura Musta
specialplanerare
enheten för jämlikhet (teamet för invandring och kulturell mångfald)
Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 7259
e-postadress: fornamn.efternamn@thl.fi

Päivi Sainio
specialforskare
enheten för folkhälsa (teamet för utvärdering och framsyn)
Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 8767
e-postadress: fornamn.efternamn@thl.fi

Marja Holm
statistikforskare
enheten för folkhälsa (teamet för utvärdering och framsyn)
Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 8169
e-postadress: fornamn.efternamn@thl.fi

Målet med projektet #TulevaisuuttaLuomassa är att stödja personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund i deras möjligheter att klara sig och fungera i den pågående #COVID-19-pandemin och andra motsvarande undantags- och krissituationer @KVLiitto @THLorg @Kuntaliitto @THLsosiaalityo

#kotimatkalla (på hemväg)

#kotimatkalla-logo

Ett eget personligt hem är inte en självklarhet för alla. Många unga som behöver speciellt stöd bor i grupphem eller boendeenheter, fast de med tillräckligt stöd skulle klara sig i ett eget hem.

Under åren 2017 – 2019 finansierade ARA projektet #kotimatkalla och genomfor det tillsammans med Kehitysvammaliitto. I projektet skapades nya nätverk för boende och tjänster, så att unga kan bo själva i vanliga bostäder och få det stöd och den hjälp de behöver i sitt eget hem.

I projektet ville man lyfta fram att individuellt boende inte alls behöver vara dyrare än koncentrerade boendeformer. I gruppboende är det stöd kunden får ibland onödigt omfattande i förhållande till behovet. När man slutar med boende med onödigt tungt stöd sparas resurser som kan utnyttjas till individuellt boende.

I projektet deltog i pilotkommunerna 18-29-åriga unga som behöver särskilt stöd. De ungas nuvarande livssituation, framtidsbehov och önskningar kartläggdes av de unga själva, deras närmaste, närarbetare som utbildas i kommunen samt andra intressentgrupper. De ungas nuvarande boende och vilka förändringar som sker i det bedömdes bl.a. med redskap som utvecklats i Skottland.

Projektet #kotimatkalla strävade till att påverka de ungas liv och ge dem mer frihet och ansvar i sitt boende. Utgångspunkten i projektet var artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som fastslår att personer med funktionsnedsättning har rätt att välja var och med vem de bor.

Utöver ARA och Kehitysvammaliitto var FDUV, Autismi- ja Aspergerliitto, Nuorisoasuntoliitto ry, Miljöministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet med i projektet. De första pilotkommunerna var Kouvola, S:t Michel och Pargas.

Palkkaa mut (Anställ mig)

Palkkaa mut (Petri)
Bild: Pekka Elomaa

Palkkaa mut var ett tvåårigt projekt som finansierades av STEA. Det främjade möjligheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få avlönat arbete. Deltagare i det riksomfattande nätverket för arbetsträning utbildades i att ta i bruk arbetsträning. Deltagarna samarbetade med arbetsgivare och deras arbete understödades genom att man producerade material och deltog i arbetsgivarbesök.

Vi utbildade kamrathandledare som startade kamratgrupper för personer med intellektuell funktionsnedsättning, där man kartlägger deras styrkor och arbetsönskemål samt uppmuntrar dem att söka arbete.

I verksamheten deltog anställda inom funktionshinderservice och vid yrkesskolor, som tränades till ”sysselsättningsagenter” inom sina respektive områden. De sprider information, inspirerar andra och får verksamheten att rota sig i området.

Yhdessä (Tillsammans)

Yhdessä-toiminta
Bild: Kaisa Kaatra

Verksamheten Ikäihmiset ja maahanmuuttajat yhdessä (Äldre och invandrare tillsammans, 2017 – 2019) sammanfor lokala aktörer inom äldreomsorg och kulturell mångfald. I projektet utvecklade man tillsammans verksamhet där äldre och invandrare möts.

Målsättningen med tillsammans-verksamheten var att främja invandrares och äldres sociala interaktion och hjälpa dem att bilda nätverk. I verksamheten bekantade sig invandrare med äldre, övade sig att tala finska och fådde erfarenhet av frivilligarbete. De äldre fådde dela med sig av sin livserfarenhet och fådde nya vänner och trevligt innehåll i vardagen.

Verksamheten utvecklades i samarbete med organisationer inom äldreomsorg och organisationer och utbildningar för invandrare. En verksamhetsform var lässtunder på lättläst språk. Selkokeskus kampanj Minä luen sinulle (Jag läser för dig) genomfördes årligen som en del av projektet.

Projektet stödade lokala aktörer i att starta och utveckla samarbete samt i att planera verksamheten. Under projektet framställdes material på lättläst språk till stöd för verksamheten och man delade med sig av lyckade metoder.

Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto Valli ry var ansvarig för Ikäihmiset ja maahanmuuttajat yhdessä-verksamheten. Kehitysvammaliittos Selkokeskus var en samarbetspartner i projektet. Det riksomfattande projektet finansierades av STEA.

Somettamalla uutta kohtaamista (Nya möten på sociala medier)

Somettamalla uutta kohtaamista

I projektet Somettamalla uutta kohtaamista (2017 – 2019) uppmuntrar man ensamma unga och vuxna till socialt umgänge på sociala medier och stöder dem i det. Målet är att minska ensamheten.

I projektet har skapats en lättanvänd tjänst (Kohdataan), där man kan kommunicera med andra användare via ett socialt medium och tryggt öva sin interaktionsförmåga och sina sociala färdigheter. I tjänsten kan man bekanta sig med nya människor och söka en vän, diskussionssällskap, en partner eller någon att dela en hobby med.

Man fäster särskild vikt vid att tjänsten är lättillgänglig och lätt att använda och beaktar användare som behöver särskilt stöd.

Kehitysvammaliitto ansvarar för projektet Somettamalla uutta kohtaamista och genomför det tillsammans med Föreningen för Mental Hälsa i Finland. Finansiär är Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA.

Kohdataan

Projektet Monipuolisia asumisratkaisuja kehittämässä (Utveckling av mångsidiga boendelösningar) tillsammans med Eksote och Miljöministeriet

Miljöministeriet, Etelä-Karjalan sosiaali- ja terveyspiiri (Eksote) och Kehitysvammaliitto genomförde ett utvecklingsprojekt inom boende, med målet att skapa individuella boendealternativ för människor med intellektuell funktionsnedsättning. I stället för boende i grupphem med 15 platser erbjöds personer med funktionsnedsättning boende i vanliga bostäder. Eksote var pilotområde och erfarenheterna därifrån sprids till hela landet.

Man sökte bostäderna på den vanliga bostadsmarknaden och det nödvändiga stödet ordnades till exempel via en lokal stödpunkt. I projektet utredde man behoven och beredskapen till självständigt boende hos de människor med intellektuell funktionsnedsättning som flyttade från grupphem, anstalter eller sina barndomshem.

Beredskapen till självständigt boende förstärktes med boendeträning och en individuell boendebudget. Personerna med funktionsnedsättning var själva med och behandlade sina boendefrågor. Bostäderna och grupphemmen integrerades i den vanliga bostadsstammen och koncentrerades inte till ett speciellt ställe.